01/02/03/04/05/06/07/08/09/10/11/12/13/14/15/16/17/18/19/20/
21
/22/23/24/25/26/27/28/29/30/31/32/33/34/35/36/37/38/39/
40
/41/42/43/44/45/46/47/48//49/

 


17 december 2001

Kolumn 32

Under åren har folk haft många frågor om dödsstraffet och dödslängan. Jag ville ta några av de vanligaste frågorna och besvara dem, även om jag redan pratat om dem förut. Jag har slumpvis valt ut några av dem och dessa är bara några av frågorna. Kanske har jag möjlighet att besvara fler framöver.

En fråga om ofta ställs är hur mina dagar är. Det har varit en del förändringar över åren sedan jag skrev om dem från början. Många gånger stannar jag uppe på natten och skriver, så jag hör ofta när dagen startar. Omkring 05.00 är det väldigt tyst här, om inte någon skriker eller bankar på sin celldörr. Jag har förut talat om att de även har fångar (utan dödsstraff) här i dödslängan. Det är vanligen de fångarna (för det mesta med mentala problem) som skriker och bankar. Ibland håller det på hela natten. Mellan 05.00 och 05.30 kan du börja höra aktiviteten längst fram i cellblocket. Det är när fångarna från huvudbyggnaden tar in morgonmaten. Så man hör grytor och pannor skramla. Mellan 05.30 och 06.00 så kommer den första gruppen av vakter och de börjar samla ihop matbrickorna och du hör fler grytor och pannor som skramlar. När de fått ihop sina brickor för att servera, så kommer vakten och låser upp dörrskydden (de kallas 'tray slot doors') på vars och ens cell. Sen kommer vakten med matbrickan och serverar frukosten. Omkring 06.00 kommer den andra gruppen vakter och serverar dryck. Sedan samlas resterna ihop.

Omkring 07.00 startas vad som kallas 'yard release'. Det är när de fångar som vill tas ut på gården. Innan de får tillåtelse att gå ut på gården, så måste de ta av sig nakna och alla deras kläder letas igenom. Sedan har de sina underkläder på sig och bär sina kläder för att gå ut i inhägnaden. De tillåter fångar att använda inhägnaden (det är 6 yards-5 för dödsdömda fångar och 1 är för de som är i 'hålet' (isoleringscell, övers. anm)) till ca 11.30 då de ska gå tillbaka till sina celler. Varje fånge eskorteras av en vakt när de går till och från inhägnaden.

De som inte går ut på gården, gör annat istället. Många arbetar på sina överklaganden eller andra saker. Andra tecknar eller målar. Andra ser på Tv eller läser. Det beror på vad fången vill göra med sin tid. Vi får duscha tre gånger i veckan. Varje rad har två duschar vilka är två omgjorda celler där sängen, handfatet och toalett är borttagna och har blivit kaklad och har duschhuvuden installerade. Varje gång vi lämnar cellen (av vilken anledning som helst) så sätter de handfängsel på oss och en vakt eskorterar oss, även för att ta en dusch.

Omkring 10.00 så lämnar en av vakterna (varje rad har två vakter knutna till den) ut papperspåsar. I påsen finns lite bröd och något mystifikt kött. Detta är lunchen. Kl 13.00 är nästan alla inlåsta i cellen för resten av dagen, förutom dem som vill duscha, om de varit på inhägnaden den dagen. De finns också de som fortfarande har besök vid den här tiden.

Måndag till fredag har du tillstånd att ta emot besök. Det är besök från din advokat, eller annan som jobbar med ditt försvar. Från torsdag till söndag så har vi tillstånd att ta emot vad vi kallar 'vanliga besök'. Det är från familj och släkt etc. Fram till maj 2000, så fick vi ta emot besök i ett stort rum från 08.00 till 13.30, men eftersom ett slagsmål ägde rum i besöksrummet så ändrade fängelset på reglerna. De installerade de här burarna (ser ut som en hundkennel) och du är tillåten att ha besök för två timmar, men oftast blir det mindre än så eftersom vakten inte kommer och hämtar dig förrän besöket väntar i buren. Så en 2-timmarsvisit blir 1,5 i realiteten.

Mellan 14.30 och 15.30 delar vakten ut post som kommit (ett nytt skift av vakter börjar 14.00). Det tar mellan 2-4 veckor för fängelset att ge oss vår post. Omkring 17.00 delar radvakten (det är en radvakt efter 14.00) ut kvällsmaten. För er som frågar vilken sorts mat de ger oss, så är det vanligtvis mat som kan lagas för många (6000) människor. Så det är mycket bönor och ris och nudlar. Såna saker. Efter att kvällsmaten delats ut och soporna tagits omhand, så är din dag slut tills de delar ut maten nästa morgon. Som du kan se, så är det mycket dag här. Varje dag är så gott som likadan om inte vakterna har genomsökning av cellerna, eller de har inlåsning av nån anledning. De verkar ha inlåsningar varje vecka. När jag först kom hit, var det inlåsningar kanske en gång varje år eller två. Nu verkar det vara varje vecka. En av vakterna räknade ut att vi var inlåsta 140 dagar år 2000.

En annan fråga jag fått är hur vakterna är. Min erfarenhet är att de flesta av vakterna vill komma och göra sitt jobb med så lite problem som möjligt och sedan gå hem. Det finns vakter som gillar att jävlas, men de flesta är inte så. Det finns också vakter som är väldigt anständiga med tanke på omständigheterna. De flesta problemen kommer från dom som inte är ordinarie vakter. 'Vikarierna' om du så vill. Ibland verkar det som om de går ut för att göra saker mer komplicerade och svårare. Kanske är det så att de behöver försvara sina jobb. Skapa problem så att de kan lösa dem. Typiska byråkratiska saker.

Jag har också fått frågan om vi får arbeta. Nej, vi arbetar inte. Dödslängan är i grunden en administrativ segregationsdel, eller Ad Seg som det kallas här. Det är bara ett fint namn för 'Hålet'. Ad Seg är alltid en inlåst del, eller högsäkerhetsdel, så förflyttning av fångar är restriktivt och av säkerhetsskäl så är vi inte tillåtna att arbeta.

En annan fråga är om vi har datorer och e-mail. Nej, vi får inte ha datorer. Vi har inte Internet eller tillgång till Internet. Vi har tillåtelse att köpa en skrivmaskin, om individen har råd. Men inga datorer eller Internet för oss. Inte för vanliga fångar heller Det kan finnas undantag för de vanliga fångarna, men jag vet inte vad det skulle vara. Kanske om de har fängelsejobb som kräver det, men det skulle vara den enda anledningen tror jag.

Jag lyckades inte besvara så många frågor, så jag skall försöka skriva igen snart och besvara några fler. Det är kanske överflödigt men dessa frågor återkommer ofta. Så till nästa gång, ta hand om er.

Fred,
Dean