01/02/03/04/05/06/07/08/09/10/11/12/13/14/15/16/17/18/19/20/
21
/22/23/24/25/26/27/28/29/30/31/32/33/34/35/36/37/38/39/
40
/41/42/43/44/45/46/47/48//49/

 


5 oktober 1996

Kolumn 12

Jag vill tala lite mer om domstolar, men innan jag gör det, så vill jag nämna att den här web sidan härstammar och gjordes från Kauai Net. Jag hade gett tillstånd till en annan web sida att publicera dem också, men det fungerade inte. Så jag kommer bara vara på den här siten från och med nu. Om du skickar mail till den andra siten, så får jag den inte. Jag bad att kolumnerna skulle flyttas från den siten. Det är olyckligt att det inte fungerade på den siten, men det skapade för många problem för mig. Om du skickat e-mail till mig på den andra siten, så skicka dem igen till den e-mailadress som finns på den här siten och den postas till mig. Men min direkta postadress ( snigelposten) är på den här siten och det är mycket snabbare att nå mig.
Jag är ledsen att jag inte fick era brev från den andra siten, men det är en av anledningarna till att jag inte är där längre. Jag har gett tillstånd till den andra siten att publicera de här kolumnerna för att nå ut till fler människor, men det blev en stor huvudvärk och inte värt besväret.

Senast jag skrev, så talade jag om designen på domstolssalar och översiktligt talade jag om juryprocessen i en dödsstraffrättegång. Jag nämnde att alla potentiella jurymedlemmar måste fylla i en frågeformulär som hade vitt skilda frågor. Det här frågeformuläret är komponerat av domaren, åklagaren och den tilltalade. Meningen är att att få en så klar bild av personen som möjligt, så när den potentiella jurymedlemmen tas in i domsstolssalen för juryvals-intervjun, så har alla en aning om vilken sorts frågor de vill följa upp med den här personen. Uppenbarligen, det är speciella saker som domaren och åklagaren tittar efter, och det är specifika saker som den tilltalade ser efter från sina frågeformulär.

Att sitta och lyssna på frågor och svar från den potentiella jurymedlemmen är mycket intressant. Det gamla ordspråket 'döm inte boken efter omslaget', är verkligen lämpligt i en process som denna. Du hör några av de mest underliga saker från folk du minst av allt förväntar höra dem från. Det är några grejer som verkligen sticker ut i min hjärna. En av dem var någonting sånt här:

Åklagaren: Jag ser från ert frågeformulär, du säger att du inte tror på dödsstraff. Är detta korrekt?

Jurymedlem: Ja, det är korrekt.

Åklagaren: Menas detta med att du aldrig skulle kunna döma en person till döden, oavsett omständigheterna?

Jurymedlem: Ja, det är korrekt. Jag tror inte på dödsstraff för någon som helst orsak. Jag är ledsen, men jag kan bara inte stödja det.

Domaren: Det finns ingen orsak att be om ursäkt för hur du känner. Vi är glada att du var ärlig om det.

Jurymedlem: (ser på domaren som om han förklarar för ett barn): Jag ber inte om ursäkt för vad jag tycker. Jag tycker det är fel av staten att döda någon. Jag är stolt över att jag inte stöder dödsstraff. Jag skulle aldrig be om ursäkt för hur jag känner.

Domaren: (byter ett generat ögonkast med åklagaren) Tack för att du tog dig tid. Du är ursäktad från fortsatt tjänstgöring på den här rättegången.

Jurymedlem: Tack.

Min advokat lutar sig över och muttrar till mig: 'Jäklar! Varför ska de som är goda vara så kraftfulla i vad de känner?'. Men de flesta jurymedlemmar finns i andra änden av spektret. Den typiska förändringen går ungefär så här:

Den tilltalade: Ditt svar i frågeformuläret angående hur du känner för dödsstraff säger att du aldrig skulle överväga livstids fängelse. Och att du tycker att alla som är skyldiga skulle få dödsstraff. Så, vi kan anta att du aldrig skulle kunna göra annat än döma den tilltalade till döden. Är det så du känner?

Jurymedlem: Ja, det är så jag känner.

Den tilltalade: Så du skulle alltid döma en person till döden och aldrig överväga livstids fängelse utan möjlighet till frigivning?

Jurymedlem: Ja, det är så jag känner.

Den tilltalade: Tack. Jag har inga fler frågor.

Åklagaren: Du säger att du aldrig skulle överväga en dom på livstid utan frigivning? Men om det var nånting som den tilltalade sa till dig som var mycket bindande, kunde du vara lite öppnare för att överväga att döma en tilltalad till fängelse resten av hans liv, hellre än att döma honom till döden?

Jurymedlem: (motsträvigt) Nå, jag vet inte vad det skulle vara, men jag är fördomsfri och skulle överväga det.

Åklagaren: Så du säger att du KUNDE överväga livstids fängelse utan frigivning och du skulle inte automatiskt ge den tilltalade dödsstraff?

Jurymedlem: Jo, jag antar det, men jag vet inte vad det skulle vara som skulle få mig att överväga det.

Domaren: Så du skulle kunna vara öppen för detta och överväga dom på livstidsstraff utan frigivning, lika mycket som dödsstraff?

Jurymedlem: Ja, jag antar det.

Domaren: Okay, du är ursäktad. Men du måste komma tillbaka det här datumet för val jury i det här fallet.

Den tilltalade: Men ers nåd . . .

Jag tror att en av de mest intressanta sakerna jag lärt mig under processen att välja jury var folket som var orubbliga mot rätten för en kvinna att välja i abortfrågan, var också desamma som var de starkast supportrarna av dödsstraffet. Det slog mig som väldigt hycklande. De argumenterar så passionerat att dödande är fel, och att ha en abort är att döda en mänsklig varelse. Och ändå, när de blev utfrågade om dödsstraff så argumenterar de just så passionerat om att det är rätt att avrätta en person. Ironiskt nog, ett stort antal människor som är emot aborter, är de som mest vill ha dödsstraff.

Innan jag går, så skulle jag vilja besvara ett par frågor som jag fått. En var varför jag inte talar om mitt fall. Ett annat varför jag inte talar om personliga saker om mig själv. Nå, somjag sa förut, jag nämnde bara att jag var oskyldig så du skulle förstå var jag kom ifrån i vad jag skrev. Om jag använde de här kolumnerna som ett åkdon för att främja den saken, jag kände att det skulle vara fel. Och skälet till att jag inte talar om mig själv är att det inte är relevant till vad jag skriver om. Mitt fall kommer att avgöras av rätten, inte på Internet. Några människor har anklagat mig för att använda den här siten för att proklamera för min oskuld, jag har massor av 'utgångar' jag kan använda för den saken.
Så till er som som skickat brev och säger att jag bara försöker bevisa min oskuld, jag tror det skulle vara väldigt tydligt om jag gjorde det . . . och jag skulle inte vara subtil om det.

Senare,
Dean