01/02/03/04/05/06/07/08/09/10/11/12/13/14/15/16/17/18/19/20/
21
/22/23/24/25/26/27/28/29/30/31/32/33/34/35/36/37/38/39/
40
/41/42/43/44/45/46/47/48//49/

 


5 december 1998

Kolumn 20

Den 6 oktober, påbörjade Amnesty International en kampanj i USA. Kampanjen är tänkt att bringa uppmärksamhet på övergreppen av de mänskliga rättigheternas i USA, av de federala, statliga och lokala myndigheterna. Det har gått ett par månader sedan kampanjen började och det är några störande saker som jag noterat, sedan starten av den här kampanjen. Mest störande är att amerikanska media har ganska ordentligt ignorerat Amnesty Internationals ansträngningar. Det har inte uppmärksammats i nyheterna eller i pratshower speciellt mycket. I början av kampanjen så var det några kortfattade segment på Morning Talk Shows, och ett par av de seriösa nyhetsprogrammen hav dem lite uppmärksamhet, men det var kortfattat och jag tvivlar på att meddelandet träffade mycket publik. Kanske Amnesty International har gjort det på fel sätt och det inte är tillräckligt mycket sex och våld för att göra det attraktivt för nyhetsmedia, så kanske de skulle använda det för att få nyhetsmedias uppmärksamhet. Kanske ställa upp några knytnävsslagsmål och kastande av stolar framför kamerorna. Kanske de även kan länka in nån sort oralsexskandal i kampanjen också. Det skulle intressera media, troligen.

Jag tror att många människor i Dödslängan är frustrerade på den synbara bristen på aggressivitet på Amnesty International. Jag måste säga, A-I påminde mig om en hungrig människa, som går till bakdörren till någons hus, hatten i handen, huvudet neråt och mumlande ber om allmosor. Jag berättade för en vän om min frustration och hon sa, kanske, med en så starkt stöd för dödsstraff i USA, känner Amnesty International att de måste vara diplomatiska och ta det tunga artilleriet med amerikanerna. Det verkar vettigt, trots allt, amerikanarna älskar att kritisera andras länder för deras övergrepp på mänskliga rättigheter, likaså orättvisorna i deras respektive länder, men när det kommer till att själva ta kritik, blir amerikanarna (de flesta av dem) förbannade om någon har mage att kritisera dem. Min vän hade också känslan av att (i USA) Amnesty International fokuserade på den inskränkta biten därför att det verkade vettigare att börja med de saker som har störst chans att vinna gehör, så kanske det är därför Amnesty International fokuserade (i USA) mer på att slåss mot dödsstraff för barn. I slutet av detta, kommer jag bifoga en kopia av ett brev från en av de andra killarna, här på San Quentins Dödslänga, skrivet till Amnesty International (USA) för att klargöra sitt avståndstagande till deras kampanj. Jag håller med om delar av vad han säger, men jag försöker också se ur A-I:s synpunkt och tror att de har en tanke bakom kampanjen. Så jag antar de gör så gott de kan, om man betänker det politiska klimatet och allmänhetens stöd för dödsstraff i USA.. Jag kommer också att sätta upp URL för Amnesty Internationals hemsida, så du kan kolla in deras rapport, om du vill. (Jag hoppas du gör det).

Trots att det är lätt att skylla på Amnesty International (för frånvaron av uppmärksamhet i USA under kampanjen), men jag tror inte det är schysst. Jag tror att skulden ligger på amerikanska nyhetsmedia, vilka bryr sig mer om folks sexliv, än om saker med substans. Jag gissar att det visar frånvaron av verklig rapporteringstalang i vår nyhetsmedia, så för att kompensera för talangfrånvaron, så tenderar de att gå på lägsta vanliga benämningen, ex.vis sex och våld, istället för saker med substans. För att vara schysst, några av de seriösa nyhetsprogrammen (so Nightline) har försökt att ge uppmärksamhet åt den här sortens ämnen, men mer som en abnormitet . . . Nyheter som har substans och gör att du ser på ämnet på ett sätt som gör att du börjar tänka. Oturligt nog så verkar amerikanarna föredra pseudo-nyhetsshower som fokuserar på luddigheter och sensationella ämnen.

Det var det för denna gången, lite kort, men jag ville tala om den här kampanjen som A-I startade. Här är URL för deras hemsida och dessutom brevet som skrevs av en av de andra killarna är på SQ:s Dödslänga.

Amnesty Internationals url: http://www.rightsforall-usa.org/info/report

Senare
Dean

p.s. Här är brevet jag nämnde.

Douglas Scott Mickey
C-73900
San Quentin State Prison
San Quentin, CA 94974
October 14, 1998

AIUSA Campaign Office
304 Pennsylvania Avenue, SE
Washington, D.C. 20003

Jag har just mottagit 'the Fall 1998 issue' av Amnesty Action och har last articeln på sedan #3 - betitlad 'Rättigheter för alla: Launch of the USA Campaign'. I säger A-I i USA 'Vi vill ha en kampanj vad gäller . . . dödsstraffet (speciellt, avrättningar av unga brottslingar) . . .' Längre fram i artikeln står 'avrättningen av unga brottslingar är inte mindre våldsam bara för att de händer' i USA. Om, som den här artikeln föreslår, avrättning av unga brottslingar är det specifika ämnet som A-I USA vill ha en kampanj mot, så är jag djupt störd över A-I USAs begränsade medvetenhet vad gäller området om krängkning av mänskliga rättigheter kopplas samman med dödsstraff i USA. Även om avrättning av unga brottslingar i USA är en tragisk kränkning av mänsklig rätt.

1. Är avrättning av mentalt sjuka i USA en mindre kränkning av mänskliga rättigheter?

2. Är det en mindre kränkning av mänskliga rättigheter om oskyldiga vuxna avrättas i USA?

3. Är det en mindre kränkning av mänskliga rättigheter om det är en rasistisk oproportionerlighet vad gäller de vuxna som får dödsstraff i USA?

4. Är det en mindre kränkning av mänskliga rättigheter när det är stor oproportionalitet bland de vuxna som blir dömda till dödsstraff (exempelvis ett län dömer en person till livstid efter att ha blivit dömd för att mörda 10 människor medan en annan person från samma län får dödsstraff för att döda en eller två människor)

5. Är det en mindre kränkning på mänskliga rättigheter nar den stora majoriteten av dessa Dömda till döden i USA är såna som inte har råd att betala erfarna advokater, exempelvis fattiga eller underutbildade?

Tillsammans med över 400 andra hoppfulla män i Californiens Dödslänga, såg jag A-I USA sätta igång med sitt 'Rätt för alla'-kampanj -inte med ett vrål- utan med ett kvidande. Efter femtio år av bråk om kränkniing av mänskliga rättigheter på andra ställen i världen så verkar det som om A-I USA borde vara mer förberedda än de är, för att sätta igång en effektiv kampanj mot brott mot mänskliga rättigheter i USA. Ändå, så säger Amnesty Action artikeln: 'arbete i eget land' regel är menat att visa Amnestys opartiskhet . . . A-I USAs mål mot brott mot mänskliga rättigheter talar för sig själv, och det säger att de senaste 90 åren har A-I USA varit allt annat än opartiska när det kommer till att ta itu med brott mot mänskliga rättigheter i USA. Mer, artikeln säger att 'arbetet i eget land' regeln är menad att 'skydda aktivister genom att begränsa deras ansträngningar till specifika fall nära hemmet'. Om USA är en sådan 'kraftfull symbol för frihet och demokrati' som A-I USA påstår, så varför skulle A-I USA begränsa USA-kampanjens prestationer av sina amerikanska aktivister och utan att befatta sig med deras eget beskydd? Den fogliga igångsättningen av den här så kallade kampanjen ger sken av att AA-I USA kanske bryr sig mer om att förolämpa amerikanska bidragsgivare och skydda organisationens fonder genom stolta försvarare av frihet och demokrati.

Med andra ord, A-I USAs 'Rätt för alla' kampanj blir inte igångsatt med avgörande röst på faktisk auktoritet, hellre ser det ut som om man har hatten i handen och talar med en motvillig, ursäktande reöst - som om A-I USAs internationella medlemskap satt ett vapen till dess huvud för att få A-I USA att stätta igång en symbolisk kampanj mot kränkning av mänskliga rättigheter i USA.

Vänligen,
Doug